2023 blev ett annorlunda läsår. Ett tag funderade jag på om jag skulle hoppa över att skriva en årssammanfattning…
Jag har endast skrivit om elva böcker under året. 2023 var ett år då mycket annat, både positivt och negativt, tog min energi och kraft från läsandet och skrivandet. Jag valde också, att till skillnad från tidigare, att bara skriva om de böcker jag jag fick lust att skriva om. De andra tiger jag ihjäl, tillsammans med de böcker som jag började på och läste en bra bit i för att sedan tappa intresset för…. Livet är för kort för dem.
Men goda traditioner skall bevaras så här kommer några rader.

Alla de böcker som jag bloggat om finner jag värda att läsa men visst finns det flera toppar.
På det skönlitterära området sticker förstås Jon Fosse ut. Första delen i Septologin var en mästerlig roman och jag ser fram emot resten.

Två fina böcker som mitt favoritförlag Nilsson givit ut fångade mig Arthur Schnitzler En senkommen berömmelse och Mihail Sebastian I två tusen år.  

Och njutningen av att läsa Woodhouse i igen. Leave it to Psmith är en humörhöjare av rang

Deckaråret har vart lyckat. Det ar mycket roligt att återupptäcka Deon Meyer och Alan Parks fortsätter att leverera. Men S.A. Cosby, som allt mer växer till att bli en riktig tungviktare i genren levererade sin absolut bästa bok med All the sinners bleed .

Konstaterar att jag tråkigt nog inte läst en enda fackbok i år. Så kan det gå när energin inte riktigt finns där. Har dock flera på lager som jag ser fram emot.

Tack till alla er som följder mina alster. Hoppas du finner någon bok som ger dig en härlig läsglädje.