BELINDA BAUER: DET SLUTNA ÖGAT – DECKARE

bauer_det_slutna_ogat_omslag_inb_0Belinda Bauer (1962-)
Det slutna ögat  
”The Shut Eye”
Översättning: Leif Janzon
Utgiven 2014
På svenska 2015
Antal sidor: 304
Modernista

Vinnare av CWA The Dagger in the Library

Att kalla Belinda Bauer för deckardrottning är inte att ta i. Sedan den hyllade debuten med Mörk jord, som belönades med Crime writers assiociations (Cwa) Gold Dagger för bästa roman har hon skördat stora framgångar. 2013 fick hon Dagger in the library (to the living author who has given the most pleasure to readers). Jag har länge funderat på att läsa henne och fick nu möjlighet när Modernista skickade mig Det slutna ögat.

Redan från första sidan stod det klart att detta är en utmärkt stilist. Här finns litterära kvaliteter som lyfter den över en hel del annat i denna genre. Det var med lust jag fortsatte min läsning. Tyvärr blev jag allt mer tveksam ju mer jag läste.
Historien cirklar kring två försvunna barn. David som försvann för ett par månader sedan och Edie som varit borta i ett år. Det senare olösta fallet har blivit en kvarnsten kring kommissarie Marwels nacke som han inte kan släppa. Dessa två separata försvinnanden tvinnas samman i en historia som är ganska spretig, med lite fåniga och övernaturliga inslag, och som till slut, för denna läsare, faller samman.

Huvudperson Marwel är förvånansvärt endimensionellt tecknad, även om det tillkommer lite facetter på slutet. Med några av bikaraktären lyckas hon bättre, t.o.m. mycket bra. Dock allt eftersom berättelsen skruvas åt och skall bli mer spännande kände jag bara att jag blev mer och mer ointresserad av hur det gick. Och det är inte bra.
Att Bauer är en begåvad författare är det inte tu tal om. Men denna gång får hon inte ihop det. Inte för mig.

En lustig detalj. Romanen utspelar sig i Lewisham några kilometer från där Sharon Boltons En mörk och förvriden flod utspelade sig. Även den utgiven av Modernista.
Bolton fick Dagger in the Library året efter Bauer. Av dessa två är Bauer den bättre stilisten, men Bolton bättre på spänning om man skall döma av dessa två böcker. Men det kanske man inte ska.

Tack för recensionsexemplaret.

Annonser

SHARON BOLTON: EN MÖRK OCH FÖRVRIDEN FLOD – DECKARE

bolton_en_mork_och_forvriden_flod_omslag_inbSharon Bolton (1960-) 
En mörk och förvriden flod
”A Dark and Twisted Tide”
Översättning: Lilian & Karl G. Fredriksson
Antal sidor: 
480 sidor
Modernista förlag

Vinnare av CWA The Dagger in the Library

För mig som inte är en deckar-aficionado så var Sharon Bolton ett nytt namn ända till det generösa förlaget Modernista av misstag skickade mig ett  recensionsexemplar i höstas. De av er som följer min blogg vet att jag är mycket förtjust i deras utgivning. På deckarfronten har de givit mig fina läsupplevelser i form av Peter May, Svarthuset, missa den inte!, och James Oswald.

Ingen semester utan en deckare. Jag tog den tjockaste av de stod i hyllan och det blev Boltons En mörk och förvriden flod. Bolton är, vet jag nu, ett mycket respekterat namn med många utmärkelser på sin meritlista.

Boken är den fjärde delen i serien om Lacey Flint. Jag har förstås inte läst de tidigare, men det behövs inte. Lacey har hoppat av karriärstegen efter en traumatisk upplevelse och gått tillbaka till att bli vanlig polis. Hon arbetar nu på flodpolisen på Themsen och bor i en husbåt. Lacey är en hängiven simmare och ger sig ut på simturer i farliga Themsen. Under en av dessa simturer simmar hon på ett lik. Det insvepta liket är stadd i sådan upplösning att de är svårt att identifiera vem det kan vara. Sedan dyker det upp fler lik. Alla har det gemensamt att det är kvinnor från Asien, unga och vackra. Ett komplicerat utredningsarbete påbörjas. Varför är de mördade, varför är de insvepta i linnetyg? Är det människohandel som gått snett? Kvinnor som tvingats till prostitution? Utredningen leder i en värld som de flesta av oss inte vill veta något om.

En mörk och förvriden flod är en spännande och välskriven bok vars prosa flyter lugnt fram som själva Themsen. Karaktärsteckningarna är lyckade även om lite av genrens schabloner och förenklingar lyser igenom. Det mest fascinerade med boken är beskrivningen av floden, tidvattnet, den undre värld av gångar och kloaker som binder ihop den med resten av staden, och porträtten av människorna som lever på sin husbåtar, deras närhet till vattnet. För mig är det inte Lacey Flint som är huvudpersonen i boken utan Themsen!

Deptford Creek. Där många av hemskheterna utspelar sig...

Deptford Creek. Där många av hemskheterna utspelar sig…

Efter 480 lättlästa sidor kommer vi till en upplösning som i min smak känns lite konstruerad och raffinerad i överkant. Men det var mycket trevliga och kusliga timmar jag tillbringade i hennes sällskap. Jag kan gott tänka mig läsa mer av Bolton, vilket är ett bra betyg.
För er som vill läsa boken så kommer den nu i ut pocket!

Tack för recensionsexemplaret.

Sharon Boltons hemsida