EN STOR LÄSUPPLEVELSE – GEORGI GOSPODINOV: TRÄDGÅRDSMÄSTAREN OCH DÖDEN

Georgi Gospodinov
Trädgårdmästaren och döden
” Градинарят и смъртта”
Utgiven 2024
På svenska 2025
221 sidor
Översättning: Hanna Sandborgh
Ersatz

Med den lysande, tankeväckande och roliga romanen Tidstillflykt introducerades den suveräne bulgariske författaren Georgi Gospodinov för oss svenska läsare. Det var en stark läsupplevelse. Det var jag inte ensam om att tycka. Romanen belönades med International Booker Prize.

Nu kommer hans senaste bok Trädgårdsmästaren och döden. Det är något helt annat än den förra boken. Men också en stor upplevelse, djupt berörande. Även denna bok i Helena Sandborghs mycket fina översättning.

Trädgårdsmästaren är Gospodinovs far och boken är en skildring av hans död i cancer i december 2023.

Sluta inte läsa här för att du tänker att om något så hemskt vill jag inte läsa en bok om. Du kommer du missa en oerhört välskriven och glimrande text om, ja, döden men lika mycket om livsglädje och kärleken mellan far och son. “Detta är inte en bok om döden utan sorgen över ett liv som tar slut.” skriver Gospodinov (Sid. 10)

Vi för följa författaren och hans far under den relativt korta perioden från när cancern upptäcks, faderns död och sorgearbetet månaderna efter.

De sista åren i faderns liv ägnar han sig året om åt sin stora trädgård. Att slita i trädgården och odla alla dessa fantastiska blommor och grönsaker var ett sätt för fadern att visa kärlek till barnen, en kärlek som, enligt Gospodinov, i den patriarkala bulgariska kulturen, i pappans generation, inte kunde visas med fysisk ömhet eller beröm. Trädgården ger Gospodinov många tänker kring livet och döden.
“Trädgårdsarbetet och döden. Jag tror man kan betrakta trädgårdsarbetet som något ursprungligt riktat mot döden. I Trädgården gräver man ständigt ner något i jorden och väntar på att miraklet ska ske, att något skall spira, något helt annat än fröet du sådde, grönt och rangligt, med blommor och blad, med frukt, något annat men också en upprepning av detsamma, kött av dess kött, (språket tänker främst i metaforer hämtade från djurriket). Jag tror att idén om uppståndelsen är en botanisk idé. Det är därifrån den konkreta delen av liknelsen kommer, detta är ursprunget. Också odödligheten är en botanisk kategori. Alla växter, som vi betraktar som evolutionärt enklare än vi, bär på ett mirakel, en super kraft som vi sakna. Det vet hur man dör så man kan återvända till livet.” (sid 135-136)

Från sin far fick Gospodinov berättarglädjen. Pappan var en stor historieberättare och han skriver så fint om det. ”Jag antar att han hade hört en del av de här historierna av någon annan, men ha ympade dem så skickligt på konkreta personer och platser, som ett skott från ett fuktträd på en vildstam, att berättelsen slog ut i blom och bar frukt just när den kom ur han mun. (Sid 131)

I boken finns smärta och sorg men också massa ljus och glädje. Jag skulle kunna fylla dessa rader med citat av Gospodinovs tankar om att vara en son, om att vara en far, om far och son förhållandet och vad som väcks när du förlorar din far. Jag förlorade min far för ett par år sedan och känner igen mycket av det Gospodinov skriver på sin underbara prosa.

Förlaget har kallat det här som roman men det håller inte Gospodinov själv inte riktigt med om…
“Den här boken har ingen självklar genre, de måste själv uppfinna den. Precis som döden inte har någon genre. Precis som livet. Och trädgården? Kanske är det en genre i sig själv eller samlar alla i sig. En elegisk roman, en memoarroman eller trädgårdsroman. Det spelar ingen roll för sorgens botanik. (Sid 212)

Oavsett vad det är så är det ett underbart stycke litteratur. Gospodinov fick tom mig som är helt ointresserad av trädgård att tänka att det kanske jag skulle ha en… Flera av mina vänner skulle gapskratta om de läste detta. Men så sinnligt skriver han om arbetet i en trädgård.

Förutom de två böcker som nu finns på svenska så har han bl.a. skrivit två romaner och flera noveller. Det är bara att hoppas att det enastående förlaget Ersatz, som gör många viktiga insatser genom sin bokutgivning, fortsätter ge ut honom.

Jag läste boken två gånger på raken. Den här boken kommer jag inte göra mig av med som jag vanligtvis gör. Nej den vill jag kunna återvända till och bara läsa delar av. Det finns så mycket att hämta i dela lilla pärla till bok.

Jag är långt i från ensam i min entusiasm. Den har idag 4.66 på Goodreads. Jag tror inte jag tidigare sett en bok med så många femstjärniga betyg. Av både män och kvinnor. Det är en bok som berör.

Mao köp boken och stöd Ersatz så vi får läsa mer av denna första klassens författare.

OM KRIG, KÄRLEK OCH VÄNSKAP – CIARÁN MCMENAMIN: THE SUNKEN ROAD

Ciarán McMenamin (1975-)
The Sunken Road
Utgiven 2021
256 sidor
Harvill Secker

Ciarán McMenamins författarskap upptäckte jag när jag läste den oerhört intensiva och roliga Skintown. Det är en skildring av författarens ungdom på 90-talet. Jag uppskattade den mycket. Skintown finns översatt till svenska och utgiven av Modernista. Den skall nu bli film vilket jag ser fram emot.
När McMenamin kom med sin nästa bok The Sunken Road 2021 köpte jag den men den har sovit i min bokhylla. Nu är den äntligen läst och jag är mycket glad för det.

The Sunken Road är något helt annat än Skintown. Det är en historisk roman om första världskriget och det irländska frihetskriget. Skickligt växlar McMenamin de olika tidsplanen i denna mycket kraftfulla roman.

Vi möter Francie, katolik, hans bästis Archie, protestant och Archies syster Annie. Annie och Francie blir varandras stora kärlek. Pojkarna dras med i den nationalistiska yran och går 1915 ut i första världskriget för att försvara Storbritannien. Francie lovar Annie att skydda den tafflige Archie och se till att han kommer tillbaka. Vi lär oss snart att det inte blev fallet.
Francie, som ju är katolik, blir en katt bland de engelska hermelinerna. Det ställer till det. Han möter sin nemesis, ett befäl vid namn Crozier, som gör allt för att göra livet svårt för Francie.

I det andra tidsplanet är vi på Irland 1922 under frihetskriget. Francie är en jagad man, Han är med i IRA och har många liv på sitt samvete. Hans nemesis jagar honom fortfarande. Under Francies spännande flykt undan engelsmännen och Crozier vävs hans och Annie liv ihop igen och romanen tar sig vägar som vi inte anade till det oväntade slutet.

Jag kan förstå att denna bok inte översatts till svenska. Första världskriget påtagligt i Storbritannien moderna historia, skildrat i många romaner och dikter, är inte något stort ämne i Sverige. Inte heller konflikten på Irland som är lika levande nu som då. Det är synd. McMenamin är en så skicklig författare som skapar trovärdiga personer som jag engagerar mig i. Som den skådespelare han är har ett mycket bra öra för dialog.

Skildringen av kriget i skyttegravar, och vad det gör med soldaterna, blir så nära att de kryper in under skinnet. Men har kan också skiva fint om naturen i Nordirland, mycket känsligt om den spirande vänskapen och kärleken mellan Francie, Archie och Annie. Och om sorgen efter Archie.

McMenamin som främst verkar som skådespelare hemma i Nordirland och har inte publicerat något efter The Sunken Road. Tyvärr, då det är en författare jag gärna skulle läsa mer av. The Sunken road är stark roman om vänskap kärlek i skuggan av fruktansvärda krig. Det vore synd om hans penna tystnar.

The Sunken Road var nominerad till det prestigefyllda The Walter Scott Prize for Historical Fiction

Rekommenderas varmt.