Niklas Turner Olovzon (1976-): Isberg
Utgiven 2022
534 sidor
Bokförläget Polaris

I Jultomtens säck kom en bok som jag inte kände till överhuvudtaget. Niklas Turner Olovzons debut, Isberg. En tegelsten till deckare som vunnit debutantpriset på Crimetime Awards. Jag vet inte om tomten visste att jag skulle tillbringa en vecka i Dalarna (på härliga Music weeks in Sweden, www.mwis.se) och behövde lämplig semesterlektyr. Isberg utspelar sig nämligen till stor del i i Dalarna i den fiktiva byn Tassby. Ett litet samhälle i Siljansnäs där alla känner alla.

En thailändsk bärplockare försvinner och polisen hittar inga spår. Den veke ungkarlen Lars-Inge har setts i skogen när han är ute på en kvällspromenad med sin hund och byns matriark Liss-Kulla är övertygad att Lars-Inge är mördaren. Liss-Kulla har ett horn i sidan till Lars-Inge.
Liss-Kulla lever i ett dött äktenskap med Sören. De har två barn varav ett Andreas alltid varit lite eljest och har i princip kapat banden med familjen till Liss-Kullas sorg. Andreas bor nu i i Luleå och kör taxi.
Hennes menlöse man verkar inte bry sig. Han är mest var intresserad av hur det går för Leksand i hockey. Han har årskort tillsammans med Lars-Inge och deras gemensamma barndomskamrat Lennart. Lennart var en översittare i skolan. Nu har nu en stor firma som de andra är beroende av för sitt leverne och hierarkier från tonåren lever kvar hos dem.
I Luleå finns också sjuksköterskan Elin som lever ensam med Eliot som är i förskoleåldern. Ingen förutom Elin vet vem som är Eliots pappa.
Jakten på den förvunna bärplockaren sätter i gång en kedja av händelser som får katastrofala konsekvenser för romanfigurerna. Många är de hemligheter som uppdagas längs vägen.

Turner Olovzon har skrivit en tjock och lång bok. Han tar tid på sig. I varje kapitel är det en av huvudrollsinnehavarna som för ordet. Sakta tvinnas en alltmer intrikat väv fram. Det är mycket skickligt gjort.

Personskildringarna är trovärdiga och han ger varje invid en egen röst. Det är en samling trasiga människor vars liv inte har blivit så som de tänkt. Och som bär på ett stort mörker. Med empati och värme ger han oss bit för bit deras komplexa liv. Som läsare blir jag riktigt engagerad i dem
Även hans miljöbeskrivningar är gedigna. Skogen i Tassby blir som ett eget väsen.både inbjudande och skrämmande. Och kylan i Luleå kryper in under skinnet.

Detta är en imponerande debut, välskriven och mycket spännande. Turner Olovzon har spänt bågen högt men genomför det med bravur. Som med alla goda deckare gick det inte att sluta när man väl kommit in i den.

Det skall bli spännande att se vart Turner Olovzon tar vägen. Nästa fristående del kommer i april.