DET LILLA FORMATETS MÄSTARE – CLAES HYLINGER: UTAN ÄRENDE – PROSA

Claes Hylinger var en husgud för mig i mitten av 80-talet. Hans ”Ett långt farväl” fick mig att gå i hans fotspår och åka till Helsingfors och äta middag på Kosmos. Sedan var det något som hände, jag tröttnade på det balanserade, distanserade förhållningssättet i hans texter. För mycket flanörprosa tyckte jag! Vid en uppläsning på en bokhandel i Göteborg tyckte jag bara att han var dryg, vilket jag i dag många år senare troligen skulle tolka som blyghet. Jag lade honom åt sidan och gick vidare till annan läsning.

I mars under en vistelse i metropolen Bollnäs fann jag hans bok ”Utan ärende ” på rean. Jag bläddrade i den och kände bara att denna vill jag ha. Boken utspelar sig i London, Paris och Istanbul. Städer jag besökt och som jag tycker om. Sedan kände jag igen tonen som finns i hans böcker och jag var mottaglig igen.

Vad skall man kalla denna bok. För någon roman är det inte. De personer som porträtteras är inga fiktiva figurer så vitt jag vet. Det är en samling texter, intervjuer, reseberättelser, kåserier och iakttagelser som binds ihop av en bokpärm. Vi får besöka dervischer i Istanbul, lära oss mycket om patafysiken, Hylingers käpphäst, läsa en lång intervju med den store reseskildraren Wilfred Thesiger. Mulla Nasruddin dyker återigen upp. Mycket känns alltså igen från tidigare Hylinger-läsning, men jag tycker att han mer och mer utvecklats till en vardagsmystiker, ett drag som fanns tidigare men som utvecklats och blivit mycket mer påtagligt. Många historierna kan upplevas som poänglösa, som ett litet västgötaklimax, men där finns hela tiden en känsla av att det finns något annat där under som jag inte kommer åt, en mening en förståelse som finns intuitivt i texten. Det är som om Hylinger när han släntrar runt i tillvaron ser saker som vi andra bara hetsar förbi. För bråttom verkar han inte haft i hela sitt liv.

Hylinger är en stor resenär och därför kändes det rätt att jag läste hela denna lilla volym på planet Malaga-Göteborg. När jag mycket nöjd slog ihop boken så var det som om världen tedde sig lite annorlunda än det gjorde innan, fråga mig inte hur men det fanns något litet skimmer. När jag kom hem upptäckte jag till min glädje att jag inte rangerat ut mina tidigare Hylinger-böcker vid rensning av bokhyllan! Det var nog någon mening med det.

Claes Hylinger:
Utan ärende

Utgiven: 2009
170 sidor

PS. EN LITEN ANEKDOT OM HYLINGER.
I en av hans romaner berättas historien om hur Osborn det var kom till en hattaffär. När expediten frågade vad han hade för storlek så svarade Osborn, det vet jag inte men jag har huvudet med mig om det kan vara till någon hjälp!! I romanen så blev det en hälsningsfras bland patafysikerna ”Och huvudet har han med sig”. Under flera år så arbetade jag som biovaktmästare och understundom släppte jag in Claes Hylinger på olika filmer. Första gången så missade jag, men andra gången så klippte jag till med….Och huvet….. En förvånad och sedan glad blick gav han mig innan han gick in i salongen! Så roligt kan det vara att vara biovaktmästare! DS

Annonser

4 thoughts on “DET LILLA FORMATETS MÄSTARE – CLAES HYLINGER: UTAN ÄRENDE – PROSA

  1. Kul att läsa – får uppsöka bibblan! Mina hyllor är mer än överfulla…

  2. Vem recenserade Utan ärende?
    Jag letar jämt efter Hylingers böcker. Så slukar jag sidorna som en uthungrad. Jag är helt ense med ovanstående skribent, fast jag har aldrig lämnat H besviken, jo, för att boken var slut.

    Christine Perk

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s